Periodisering är ett av de många bokföringsord som bokföringsnissar använder sig av som låter som om det skulle kunna vara svenska, men trots det fattar man inte vad det betyder. Det finns massor med sådana ord. På den här siten försöker jag förklara de viktigaste. Smile

Vad det betyder: Periodisering är att se till att någon inkomst eller utgift hamnar rätt i tiden i bokföringen och inte på perioden före eller efter den borde vara. Det kan även handla om att dela upp en inkomst eller utgift i lika delar och sedan bokför man dem på flera månader, kvartal eller år. Man gör det genom att bokföra den för hand på rätt dag eller dagar. Då kommer denna inkomst eller utgift att påverka resultatet (din vinst) på rätt sätt på rätt period. Vad som avgör om det är månader, kvartal eller år man fördelar inkomsten/utgiften på beror på vad det är för något och hur noga man vill vara.

Ett enkelt exempel: Ett inköp av en dyr maskin bör vara en kostnad under maskinens (ekonomiska) livstid, säg tex fem år i rad, om den håller så länge. Alltså bör maskinens inköpspris bokföras som en kostnad med 20% varje år och inte 100% året den köptes. 

Perioderna i ordet periodisering är antingen

  • de som man redovisar moms för (årligen, kvartalsvis eller månadsvis) Man kan periodisera en kostnad/inkomst under flera momsredovisningperioder.
  • de olika åren man gör bokföring för (förra året, det här året, nästa år, nästa år efter det, nästa år efter det, nästa år efter det osv). Man kan periodisera en kostnad/intäkt under flera år.
  • de olika perioderna man upprättar resultaträkning för för att kolla hur det går för företaget. Tex i amerikanska bolag är det betydligt viktigare med kvartalsrapporter för att mäta hur det går för företaget. I svenska bolag är det vanligare att man ser på årsredovisningar för att mäta hur det går för företaget. Alltså kan man periodisera kostnader/intäkter på kvartal istället för år. Vill man mäta riktigt riktigt noga kan man dela upp kostnader på månader istället för år. Så maskinen för 100.000:- i exemplet ovan som räcker i fem år, skulle man alltså i bokföringen ta upp en kostnad för på 1667:- varje månad. Detta skulle man då boka på den sista dagen i varje månad under fem år (60 gånger).

I praktiken så upprättar man en speciell lapp (bokföringsorder) på kostnaden/inkomsten och bokför den lappen (flera gånger) i rätt period (er). Tex på sista dagen i momsperioden eller sista dagen på året 31/12.

Man kan även boka saker som betalda, tex fakturor, som inte är det ännu så att fakturan blir en kostnad eller intäkt på rätt tidsperiod. I år istället för nästa år. Allt det här kallas för periodisering.

Några fler exempel:

  1. Revision. En revisor gör revisionen och skickar sin faktura för det han gjort revisionen på, året EFTER det han reviderat. Så kostnaden för revisionen borde ju "drabba" det året han reviderar och inte året efteråt. Därför upprättar man en liten specialare i bokföringen som kallas för upplupen kostnad och drämmer in en utgift för revision som en av de sista sakerna man gör i slutet på året. Man gissar vad kostnaden kan vara för en revision och bokar det som på kontot för förutbetalda kostnader på sista dagen på året.
  2. Lokalhyror man betalat i förskott. Dessa kallas för förutbetalda kostnader, då man betalar dem i förskott.
  3. Avbetalningar man gör kvartalsvis eller årligen, tex för leasing. Köper du tex en bil på företaget via leasing så betalar du en första förhöjd hyra som kanske är 20% av bilens kostnad. Den betalar du ju i år, men den gäller ju hela lesingperioden om exempelvis fem år. Så betalar du 20.000:- i år i första förhöjd hyra, så skall du periodiera den kostnaden på så vis att endast 4.000 blir en kostnad i år. (I praktiken får du upprätta en lapp och sätta den på sista dagen på bokföringsperioden, så du kommer ihåg det.)
  4. Fakturor du skickat du inte fått betalt för ännu och fakturor du fått men som du inte hunnit betala ännu för dig som kör kontantmetoden. Du skall egentligen i slutet på momsperioden men defintivt sista dagen på året, bokföra alla fakturor (de du fått och de du skickat) som betalda i bokföringen. Då hamnar moms, utgifter, intäkter från dessa fakturor på rätt tidsperiod (i år) och därmed blir vinsten och skatten rätt för det du jobbat ihop i år. Då blir Skattetrollen glada. Men detta gäller bara dig som kör kontantmetoden (metoden kallas även bokslutsmetoden). Se artikeln Inköp med faktura och kontaktmetoden och även artikeln Försäljning med faktura och kontantmetoden.
  5. Inventarier. Det vanligaste exemplet är dock inventarier. När man periodiserar kostnaden för inventarier kallas det för att man gör avskrivningar. Det är alltså ett speciellt ord för begreppet periodisering som gäller just saker man köpt in för att driva företaget och som håller i flera år. Det finns separata artiklar om inventarier, inventarieförteckning och avskrivningar (om jag hunnit skriva dem).

Skall man vara petig, och bokföringsnissar och skattetroll älskar att vara petiga, så skall allting i form av inkomster eller utgifter som utspelar sig under en viss tidsperiod och normalt/enklast skulle bokas i en annan tidsperiod, bokas i den korrekta tidsperioden, även om det är mycket krångligare och tar längre tid.

En annan fråga är om det är något som görs regelmässigt av små företagare som svettas över bokföringen vid köksbordet sena söndagkvällar medans de krampaktigt håller i en flaska Tequila och stirrar förtvivlat på bokföringspärmen? På det kan man väl säga "Skulle inte tro det...". Så är det nog.

Några saker som man gör i slutet på året, beskrivs under Guiden > Bokföring > Årsbokslut. Där finns också en artikel om periodiseringar, avskrivningar, mm som mera handlar om hur man bokför det med exempel. (Om jag hunnit skriva dessa).

Se även Så funkar det med ... > Periodiseringsfonder. (Om den artikeln är skriven ännu.)

Denna webbplats lagrar information om dig Googleannonser och Googlebesöksstatistik och för en del andra funktioner som tex inloggning.
Mera information Acceptera